I lördags åkte vi iväg på en liten roadtrip som tog oss till Hedmark och gården Ommang Søndre där vi skulle vara med att så frön för ett GMO-fritt lantbruk.
Vi var en tapper, liten skara som mötte upp i denna stilla protest mot genetiskt modifierade frön för att för hand så ett fält med vete. Fröna fick vi i kepsar, eftersom det förr i tin var vanligt att man tog av sig hatten för att hedra jorden man skulle så i. Fint! Sen fick vi soppa med nässlor, och maskrossaft och hemystad ost. Och hälsa på alla ljuvliga djur. Getterna var, såklart, bäst. Det är inte klokt så lycklig man blir av killingar! De pussade och buffade och nafsade och klättrade och drog.
Det här är min favoritbild. Jag kallar den "get bakom staket"
Men en sak undrar jag över, och har så gjort i flera dygn. Vad har geten längst fram? Inte är det väl riktigt en mule? Men nos känns inte heller helt rätt. Och det är ju knappast varken näbb eller tryne. Ni hör ju själva, jag behöver hjälp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar