När kväll blir till natt i bokskogen kan man sitta uppflugen i ett gammalt träd och vänta. På de vilda svinen. Men de är väldigt skygga, och trots att vi satt så gott som knäpptysta i två och en halv timme behagade de inte visa sig. Ett och annat rådjur trippade nog förbi, och ett par gånger tyckte vi att vi hörde en grymtning borta i buskarna. Men det var nog bara önskehörande. På vägen hem såg vi en grävling. Och jag tycker väldigt väldigt mycket om att klättra i träd, så det var på intet sätt en misslyckad kväll. Och så lätt ger vi inte upp.
To be continued...
Ps. Ni fattade väl ordvitsen ovan...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar