söndag 8 september 2013

Från slott till koja

Till dig som är i husköpartagen, men som känner att det där med ett vanligt, hederligt radhus inte helt lockar, har jag här tagit fram en liten lista med förslag på alternativa bostäder. Skulle det vara något som faller dig i smaken finns samtliga på hemnet.


Först ut är ett helt vanligt, litet hus, med en inte fullt lika vanlig trädgård. För 250 lakan ingår timmar av underhållning, och du slipper barnfamiljen framför som vägrar respektera sju-slags-regeln. Det bästa av allt är att din barndomsdröm blir till verklighet när du ser Ditt namn längst upp på den prestigefyllda banrekordlistan! 


Den som vill ha lite mera svängrum kan för samma, nätta summa förvärva gamla bruket i Munkfors. 

 

Här får du hela 26 rum, av något varierande standard, och då är inte ens tornrummet på bilden inkluderat! Kanske något för den händige?


För dig med den lite större plånboken kan jag varmt rekommendera Ållonö slott. Du blir närmare 40 miljoner fattigare, men ett rosa slott med balsalar och osaliga oxenstierneandar rikare. Som hittat!


Är du inte så mycket för allt vad adligt överflöd heter, och hellre lever lite mer spartanskt kanske det skulle passa bättre med den här gamla fäbodvallen utanför Vemdalen. Grästak, vedeldad spis och utedass, vad mer kan man väl önska sig?


Enkelt leverne står också att finna här på Ölands östkust. Den här väderkvarnen kommer med sovloft, köksdel och utedass. Perfekt för dig som trivs bäst i öppna landskap. 


Vill du komma ännu lite närmare havet kan jag här presentera Dämmans fyrplats. Alla har vi väl någon gång drömt om att få bo i en fyr, och kanske är det nu dags att göra slag i saken. Lämpligt för folkskygga eremiter/författare med egen helikopter. 


Är du en av oss som tycker att en ynka fyrö är lite futtigt? Då kanske du istället ska ta och slå till på en helt egen arkipelag. 15 mille och du blir ägare till fem öar av bästa sort. 


Den här byggnaden ser kanske inte mycket ut för världen, men det som gömmer sig bakom denna gråa fasad är inget mindre än norra Europas enda magiska teater.


Jag upprepar, magiska teater. Need I say more?


Slutligen har vi idylliska korsvirkesgården Simontorp. Här får man väga för- mot nackdelar. Som att bo mitt i en Astrid Lindgren-saga mot att bo i Sjöbo.

Sådärja. Jag hoppas att ni hittade något som passade!

lördag 7 september 2013

Bardufoss


För ett par veckor sen var jag ju uppe i norr och hälsade på den här killen. 


Han har, mot allt vett och förstånd, bosatt sig i Bardufoss. Bardu betyder,givetvis, Bjärv på nordnorska. Bardufoss har, rent kulturmässigt, en del att önska. Där finns en flygskola, en militäranläggning, och en "nattklubb". Arctic heter den, och är något i sitt slag. T.ex. spelade dj:en riktiga cd-skivor (kids, fråga er mormor) och ur högtalarna ljöd varannan E-type och varannan Aviccii. 


Men blickar man bara upp över taggtrådsstängsel och betong är faktiskt den lilla byn som Gud glömde omgiven av storslagen fjällnatur och porlande älvar. Det här, t.ex., är Måselvfossen, Norges nasjonalfoss. Här kan man titta på klättrande laxar om man har tur. Vi hade det inte. 


Vi gav oss ut på en liten tur i skogen. Planen var att norpa åt oss ett par geocachar, men tydligen har folket här uppe inte så mycket bättre saker för sig än att sitta och klura ut löjligt svåra gömställen...


En uggla hittade vi i alla fall. 


Och några bär som jag var övertygad var tranbär, men vid närmare eftertanke nog var något annat. Som tur är lever vi dock än. 


Sen kom vi upp på ett litet berg där marken var röd och fin och utsikten grann.


Och sen tappade vi bort stigen...


...men hittade ett vattenfall. Slutet gott, allting gott.

Sen åkte jag till Oslo för att tillsammans med min älskade syster avverka Kaizerskonsert nr 3 av 5. Episkt var var det var och inget mindre. Nu laddar vi inför finalen i Stavanger nästa vecka då grabbarna bjuder upp till en sista dans. Tårar kommer fällas, men den dagen, den sorgen. 

onsdag 4 september 2013

Our house is now a home!

Igår var den bästa dagen på väldigt väldigt länge. För igår kväll flyttade världens, i särklass, charmigaste och coolaste kattunge hem till Hissjöskogen. Jag lämnar inga som helst garantier på att detta inte kommer spåra ut i en crazy catlady-blogg.


Ps. Topp 1 saker att somna till; len päls i halsgropen och kattungespinn i örat.
      Topp 1 saker att vakna till; nos som buffar i ansiktet.

Det var bara det.

tisdag 3 september 2013

Extreme Makeover; Student Room Edition

När jag var och hälsade på Adrian i Bardufoss hände det sig så att kompisarna han bor med åkte bort över helgen. Det var ju som upplagt för någon form av bus, och efter en del funderande hade vi kommit på vad det enda rätta att göra var. 


Så här såg Christians rum ut när han åkte...


Och så här fint var det när han kom hem!

Sen sist...

Jag har ju inte hängt så mycket här på sista tiden, men jag har gjort andra saker.


En helg, t.ex. åkte jag med mor och far till Värmland. På vägen stod mitt drömhus och skräpade. Bokstavligen skräpade. Den som finge...


Målet med resan var Sunne och dess fantastiska berättarlada. Västanå teater satte upp Nils Holgersson. Jag har ett lite speciellt förhållande till just den här föreställningen. När jag var tolv år såg jag den två gånger, och blev närmast besatt. Därför var det med blandade och starka känslor jag bänkade mig för att, mer eller mindre, återuppleva ett av min barndoms starkaste minnen. Men den mestadels nya ensemblen klarade det med bravur. Förutom att Smirre gol. Tsss. 


Dagen därpå gav vi oss ut på en liten utflykt på Värmlands småvägar. Bland annat hälsade vi på hos Vildhjärta och hennes figurer i skogen, fikade och köpte fina böcker på ett bokcafe och hittade en gammaldags handelsbod där man kunde köpa karameller i strut. 


Och när vi ändå var i krokarna passade vi på att be pappa släppa av oss i Karlstad så vi kunde hänga lite med gamla vänner och titta på Quilty som var lika bra som vanligt. 


Annars har jag mest skrotat runt i stuga och skog. Plockat lingon och aktat mig för duschen. En vacker dag kom Torkman förbi på väg till Kiruna och gjorde det vanliga. 


Men trots allt detta evinnerliga hoppande så tycker jag ju om henne, flicksnärtan. 

Sen följde jag i både vildgässen och Charlottas fotspår och drog norrut. Men det är en annan historia.

onsdag 21 augusti 2013

Way Out East

Jag är övertygad om att ni som var på Way Out West förra helgen hade det fantastiskt. Lika övertygad är jag om att jag hade det bättre. Jag var nämligen på Sziget. Ni som tycker att jag har tjatat nog om det vid det här laget kan ju sluta läsa nu, för nu ska jag tala om för er, en gång för alla, varför det är världens bästa festival;


Musiken
Såklart. Här finns alltid något för alla. Förutom de större banden på huvudscenen kan man få höra spansk ska, ungersk hardcore, finsk blues, irländsk folkmusik, brittisk indie, fransk hiphop, italiensk jazz, svensk house, nederländsk reggae och balkanmusik från Makedonien, Serbien och Rumänien. På samma dag.


Vädret
Sziget går av stapeln i Budapest. Där är det vanligtvis väldigt varmt i augusti.  Och soligt. Man ska aldrig säga aldrig, men under mina tre veckor på Sziget har jag bara varit med om två dagar med regn, och då är det inga störtskurar vi talar om. Man slipper stå huttrande med blå läppar och skallrande tänder i leran för att man ska. Om något var det i år för varmt. Mellan 38 och 42 grader nästan alla dagar. Som tur är kan man svalka av sig i floden. Donau kanske inte är världens minst förorenade vattendrag, men på festival känns just det ganska orelevant.


Folket
Till Sziget kommer någonstans runt 350 000 människor, under hela veckan, från över 70 olika länder. På hela området råder en extremt skön stämning. Jag skulle tippa på att det här till stor del beror på den något högre medelåldern än vad vi är vana vid på svenska festivaler. Inga 16-åringar som har sin första fylla och ligger och spyr på öppen gata, med andra ord. Klart att folk är fulla här också, men hittills har jag inte sett ett enda bråk, eller en enda som gråter, förutom av glädje.


Området
Sziget äger rum på en ö, mitt i Donau, mellan Buda och Pest. Det är en stor ö med gott om plats. Det absolut bästa med festivalområdet är att det inte finns någon speciell camping. Man får helt enkelt sätta upp sitt tält var man vill. Så istället för att bli tilldelad en liten kvadrat på ett stort gärde tillsammans med tusentals andra kan man här lätt bosätta sig i någon liten skogsdunge och inte vakna upp av att man har svettats ihjäl i solen. Och skulle man nu inte vara friluftsmänniska nog att vilja tälta en vecka är man så pass nära stan att man lätt skulle kunna bo där och ta tunnelbanan till själva området.



Att man inte får ha med egen alkohol in på området skulle kunna ses som ett minus. Men det fina i kråksången är att det inte finns några begränsningar på var man får och inte får dricka. Det finns barer precis överallt och man kan stå och kolla in sitt favoritband med en kall öl i handen, utan att behöva trängas i köer in och ut ur diverse öltält. Detta gör också att man slipper hela vi-måste-dricka-oss-asfulla-på-campingen-så-vi-står-oss-hela-kvällen-stressen.


Aktiviteterna
Förutom all musik finns en hel massa annat att göra på Sziget. På gatorna vandrar en mängd olika gatuteatrar och gatuband runt och underhåller. Där finns en cirkustält med fantasiska nycirkusshower. En gammaldags ungersk by är uppbyggd där man kan dansa ungersk folkdans, få håret flätat eller prova på delikatesser som tupptestikelgryta. Det finns en park där man kan pröva på hur det kan vara att leva med olika funktionshinder. I logic games tent kan man spela spel eller pröva lyckan med en rubiks kub. En stor gräsplan är vigd åt sportsliga aktiviteter, som t.ex. beachvolleyboll eller varför inte styltfotboll? Man kan hoppa bungyjump, diskutera världsfrågor, pyssla, delta i poetry slam, besöka en gammaldags eastern-european funfair, se på film eller gifta sig. Och precis överallt finns konstinstallationer, varav många är interaktiva.

Och om nu inte allt detta skulle vara nog är det busenkelt att smita iväg till själva Budapest och kolla in läget där. Man kan t.ex. passa på att testa ett av deras berömda spabad och bli lite ren på köpet.


Priset
För ett festivalpass med camping får man punga ut ungefär 2000 spänn. Ungefär som hemma. Fast här får man en hel vecka. Sen är ju allting väldigt mycket billigare på plats. Vad sägs om en öl för 17 spänn? Eller en drinkhink för en hundring? Tycker man fortfarande att det är för dyrt har jag ett par smuggelknep i bakfickan...På den närliggande mataffären kostar en flaska vodka, av den billigare sorten, typ 30 spänn!


Festen
När huvudbanden på de stora scenerna slutar spela har kvällen knappt börjat. Det är nu alla partyglada holländare som har sovit hela dagen börjar vakna till liv. Först nu börjar man inse hur mycket folk som faktiskt har samlats på denna magiska plats. Förmodligen är hälften av alla besökare här enkom för festandets skull. Och vilken fest sen. Förutom de stora partytälten med de stora DJ:arna finns säkert ett 50-tal dansgolv med musik av varierande kvalitet att välja på för alla som vill dansa bort både natt och förstånd.


Fläderhinken
Kommentarer överflödiga. Se förra årets dikt. .

Sådärja. Ses vi där nästa år då!

tisdag 6 augusti 2013

Olika saker


Igår sov jag och söstra mi på höskullen. Det var mysigt. Trots att Anna somnade innan ens halva spökhistorien var färdig och det rasslade och krafsade i alla hörn. Så mysigt att höskullen direkt kvalar in på andraplats på listan över bästa ställen att sova på. Strax efter fårskinn under julgran. 


Sen idag kom finaste Jon på besök. Han sa hej och välkommen in. 


Och efter det åkte vi till Floda kyrka som hade finbesök i form av dessa storartade musiker som spelade makedonsk musik snabbare än vad som är fysiskt möjligt. 

Det var bara det jag ville säga. Om bara några ynka timmar pyser jag iväg till Sziget så vi ses väl om en vecka eller så! Hej så länge!

måndag 5 augusti 2013

Sång, dans, skratt och lek

Idag arrangerade den fantastiska Maria Svärd Ndoye en mångkulturell festival vid Djulö. 


Solen sken och det bjöds på en massa musik och dans från olika delar av världen. Det känns som att det är just sådana här initiativ Katrineholm behöver. Folk sjöng och dansade, även om det till en början behövdes lite uppmuntran för att släppa loss. 

Den enda jag tycker är lite tråkigt är att inte fler kom och deltog. Folk klagar så mycket på hur tråkigt Katrineholm är, för ett gäng år sedan röstade till och med Expressen fram staden som Sveriges tråkigaste. Jag och min syster pratade lite om det idag. Hur lätt folk säger att det händer ju ingenting i den här lilla skitstaden. Det är verkligen inte sant. Det händer en hel del. Det gäller bara att hålla sig uppdaterad och få arslet ur vagnen och faktiskt bege sig dit det händer. Som t.ex. till Djulö. 

Å andra sidan kanske det inte är det det handlar om. När det vankas allsång med Gabriel Fors kommer hundratals. Jag skulle vilja slå ett slag för att folk, vare sig de bor i Katrineholm eller inte, vidgar sina vyer lite och deltar i något de kanske vanligtvis inte brukar. Kanske man lär sig något nytt. Kanske man har jättekul. Kanske man inser att det här var inget för mig, men jag gav det i alla fall en chans. Kanske man slår hål på en fördom eller två.

 Som Johan Eklöf skrev i ett pressmeddelande en gång; "Katrineholm blir inte roligare eller tråkigare än man gör den."

fredag 2 augusti 2013

Senaste nytt från skogen

Till skillnad från gemene man, som nu börjar återgå till en vardag full av jobb och andra viktiga sysselsättningar, har jag ju sommarlov på obestämd tid. Det som har upptagit större delen av min tid de senaste veckorna, förutom spridda skurar av framtidsångest, är bärplockning, syltning, saftning, torkning och jäsning. Men det ska jag inte tråka ut er med (än). Det har nämligen hänt en hel del andra viktiga saker också. 


En vanlig sketen måndag, t.ex, gick en fotoskattjaktstävling av stapeln hemma i Hissjöstugan. Vi gav oss ut i trädgården med kamerorna i högsta hugg och letade bland annat efter snoppar och snippor. Det var olidligt spännande, men mamma kammade till sist hem vinsten med en extra stilpoängsstjärna. 

 

En annan dag gav vi oss ut på myrarna för att se om det fanns hjortron i Sörmland. Det gjorde det. 


När världens finaste tvååring ställde till med födelsedagskalas designade vi ett eget fiskespel. Typiskt bra idé att lära ungarna vad som är ok att fiska på en gång liksom...


Jag hängde en del med den här snubben som tyvärr har pyst iväg långt ut i de nordnorska ödemarkerna för att lära sig flyga. 


Men innan dess hann vi från våra solstolar spana in både fladdermöss och alldeles riktiga UFO:n. 


Och på tal om att lära sig flyga var fågelboet ute i vedboden en dag helt plötsligt tomt. Lite snopet kändes det allt, kidsen blir stora så fort nu för tin. 


Vi fick trösta oss med ostpicnic framför världens bästa kanske film; svartvit kattvit!


Och sen har vi druckit öl förstås.